CHARBEL AYOUB
GUD GAV MITT HJÄRTA TILLBAKA
En av dem du ofta och omedelbart kan få möta när du kliver in i S:ta Clara kyrka är Charbel Ayoub. Kanske för att han både är vaktmästare och ungdomsledare här, men framför allt för att hans ödmjukhet och kärlek till andra människor är svår att ta miste på. Men så har det inte alltid varit.
Charbel växte upp i en tuff tillvaro i södra Libanon, ett område där kristna en minoritet och svårt förföljda.
– Muslimerna hade för avsikt att utrota oss kristna, så de omringade flera byar där vi bodde och tog våra ägodelar och våra hus. Många kristna dödades. Så det var väldigt farligt att bo i Libanon, berättar Charbel, som vid 20 års ålder var färdigutbildad som rörmokare.
När två av hans vänner skulle fly till Sverige bestämde sig Charbel, efter sin pappas rekommendation, att följa med. Men även om det var som att komma till en overkligt vacker film kände han sig ensam här och hamnade snart i fel gemenskapskrets. Något som förvärrades och under en svår period i Charbels liv gick han så långt att han tog livet av en bekant man.
Charbel häktades för mordet, men i brist på bevis blev han frikänd. Men i Charbels hjärta hade de ångestladdade skuldkänslorna bitit sig fast och skulle enbart eskalera. 2011 bestämde sig Charbel för att resa hem till Libanon och bo på ett kloster för en tid. Efter en vecka i bön upplevde han hur det pockade på inom honom om att be en särskild bön för sitt brott.
– När jag lyfte mina händer och bad att Jesus skulle födas i mitt hjärta hörde jag en röst i rummet som sa: ”Charbel, ditt hjärta är ett rövarhjärta”. Jag blev rädd och tittade mig omkring, innan jag insåg att det måste vara Jesus som talade. Jag började tänka på de två rövarna på korset och hur en i sista sekund fick försonas och följa med Jesus till evigheten. Tårarna rann nedför mina kinder och det var då bördan av mitt brott äntligen släppte.
– Jag kände så starkt att en dag kommer jag stå inför Gud och då måste jag ha ett rent samvete. Jag ville ta mitt ansvar och ta mitt straff. Jag upplevde att jag inte kunde låta Jesu dyra blod, som rann på korset för mig, gå till spillo.
Charbel återvände direkt till Sverige och gick raka vägen till polisen, 13 år efter han begått mordet. Han dömdes till åtta år och satt inne i fyra.
– I fängelset tog jag tid till att läsa Bibeln och att skapa en närmare relation med Gud. Det stärkte mig och jag kunde känna hur mitt hjärta började växa för att hjälpa andra. Tidigare kunde jag inte uppleva kärlek och tillgivenhet till andra människor och Gud, idag är det precis tvärtom. Där och då fick jag tillbaka mitt hjärta, det är mitt livs största mirakel, säger Charbel och citerar Hesekiel 18:21-22 i Bibeln:
”Men om den ogudaktige vänder om från alla de synder som han har begått och håller alla mina stadgar och gör det som är rätt och rättfärdigt, då ska han förvisso leva och inte dö. Ingen av de överträdelser han har begått ska då tillräknas honom. Genom den rättfärdighet han har visat ska han få leva.”
Sedan Charbel avtjänat sitt fängelsestraff har han varit engagerad i S:ta Clara kyrka, först enbart som volontär, samtidigt som han jobbade som rörmokare, och på senare år även som anställd. Bland annat har han hjälpt till att arrangera nattöppen kyrka, då hemlösa får sova i kyrkan, vilket skapat fina minnen.
– Jag minns väldigt starkt en händelse för tre år sedan. Kyrkan var full av hemlösa som sov och då, mitt i natten, stod jag med blicken fäst mot altaret och bad: ”Herre, om du gör mig till miljonär, då ska jag köpa ett ställe till alla dessa utsatta att få sova i”. Då hör jag en röst som svarar: ”Var ska du hitta en bättre plats än denna?”. Jag skämdes, det är klart att S:ta Clara kyrka är den bästa platsen att få vila på!
Han blickar ut mot kyrkorummet.
– Jag känner väldigt starkt att jag kan höra Guds röst här. Många berättar att det är som att mötas av en våg när man kommer in i kyrkan. Luften är annorlunda och närvaron av Gud är påtaglig – och det är precis så det är här i S:ta Clara kyrka.
På frågan hur Charbel ska fira jul berättar han att han och hans fru Carolina kommer fira julafton i kyrkan, för att sedan åka hem till Södertälje och äta god mat med nära vänner. Det blir den första julen tillsammans med varandra och i vårt gemensamma hem, avslutar Charbel.
Intervju: Johanna Hoffman
Textbearbetning: Elin Liljero Eriksson
Foto: Carolina Ayoub
Projektledare: Carolina Ayoub
Ge en gåva som privatperson eller som företag.
Swish: 123 131 28 83
Bankgiro: 748-7366
Ange ClaraVintern i meddelandet.
Frågor? Kontakta oss